Jag skulle sova, jag släckte lampan och stängde av TV:n - i den ordningen faktiskt - för att jag skulle sova men nej .. istället gick jag upp ur min, alldeles för varma, säng och startade datorn. Loggade inte in på msn som automatiskt ploppar upp utan klickade istället direkt på genvägen "e" ,som jag tror står för explorer, skrev in url-grejen hit till bloggen. Jag kollade inte i min bilddagbok, gick inte in på facebook eller någonting annat - nej jag gick direkt hit.

Jag har haft den här bolggen i, vad kan det vara nu, snart två år. Ja, så måste det vara eftersom jag skapade den strax innan jag skulle börja gymnasiet och nu ska jag snart gå ut två:an. Men det var inte förens igår jag ens reflekterade över: varför. Varför jag insesterar på att skriva om mitt liv så här på internet, så att mina vänner och min familj eller ovänner och okända människor kan läsa om vad jag gör, inte gör, känner eller inte känner. Jag har inget svar på just den frågan. varför.. Jag skulle kunna intala mig att det är för att jag vill - eller åtminstonne överväger - bli journalist .. men bara för att man kanske, möjligtvis vill bli journalist så behöver man inte vilja skriva om sig själv. För varför skulle folk, egentligen, vilja veta att jag kollar på tv just vid en speciell tidpunkt eller att jag är på ett visst humör och vad det egentligen beror på .. ett enkelt svar på varför jag skriver om mig och vad jag gör kan helt enkelt vara att jag är extremt självupptagen och tror att folk vill läsa om mig .. men jag är inte så säker på att det är det som är fallet heller ..

Ibland skriver jag nog bara för att jag är uttråkad och inte har något annat ätt göra - men hur rättvist är det mot läsarna på en skala? När man skriver borde man åtminstone ha något vettigt att säga eller vilja förmedla någonting överhuvudtaget. Jag skulle istället för att klaga på min vardagliga vardag kunna publicera intrssanta tankar om någonting som har någon betydelse överhuvudtaget - för att om man tänker efter, det finns ingen journalist som skriver en artikel, nej inte ens en krönika, om att de tittar på TV.

Jag vet att det är skillnad mellan att vara en utbildad journalist som ska förmedla någonting med sina artiklar och att vara 17 (snart 18) år och ha en blogg - i mitt fall en blogg som inte har någon direkt mening eller inriktning.

Med detta säger jag inte att jag kommer sluta med mina meningslösa inlägg. Eftersom jag inte vet varför jag skapade bloggen eller varför jag villigt har uppdaterat den i snart två år så kan jag inte förklara just varför i detta skede.  Jag tror att det är så att jag tycker om att skriva eller, jag vet att jag gör det men kan det verkligen vara så enkelt?

Jag tror att sova hade varit en bra idé för mig eftersom mina tankar är som mitt skrivbord ser ut (för tillfället) - rörigt och oorganiserat. Vilket gör mig galen, nu syftade jag på skrivbordet för jag är van att mina tankar är oorganiserade.  

Det slog mig just varför man säger nonsens. Jag skrev det tidigare i en mening med tog bort den. Jag har nog aldrig reflekterat över ordet förut men det är "non sens" - allså "utan mening". Det var en verklig "aha-upplevelse" jag just gick igenom nu.

Detta kanske var ett bevis på mina röriga tankegångar men det är lång ifrån det mest snurriga som svävar omkring mellan mina tinningar kan jag bara säga.

Något annat jag borde säga är god natt för nu måste jag sova.