notice.

[Ingenting, ingenting och lite mer av den varan - ingenting händer. Allt blir vad man gör det till - jag gör ingenting. Nej, jag är inte negativ; jag är ärlig! Jag börjar bli galen - om någon som känner mig läser detta kanske den personen tänker "man kan inte bli någonting man redan är". Det tanken tycker jag är lite smått sarkastisk - det sårar mig att du känner så. Nej, det gör det egentligen inte alls - jag är medveten om mina "egenheter" - men jag ville vara lite martyr för ett tag. NÅGONTING MÅSTE HÄNDA SNART!]

Monolog i all ära: men den eviga monologen i mitt huvud börjar tära på mitt psyke.  

= Se bara vad som händer när jag får för mycket tid för eftertanke.
*Skulle man dö om man badade i salva? - troligtvis inte.
*Men skulle man dö om man badade i salva och hade täppt igen luftvägarna? -dödsfallet skulle troligtvis inte bero på salvan.
*Jag vill bada i salva. -Men det skulle vara jobbigt om man fick salva i håret, eller i munnen.
*Hur mycket salva behövs det för att fylla ett badkar?
*Varför heter det salva? - Om man tänker på ordet så är det bara två sammansatta ljud Sal + va. Skulle kunna vara fler sammansatta ljud ... men alla ord är ju i och för sig bara sammansatta ljud.

Jag vet inte varför jag sitter och tänker på salva. Det bara "slog mig" så att säga. Eller okej, ärligt talat, jag har tänkt på den första frågan ett tag. Tanken uppstod när min hud flagnade (efter solbrännan) och då tänkte jag att det skulle vara skönt att bada i salva för att slippa kliandet. That's the stoy.  

Förbluffande? Jag menar hur får alla tankar plats i huvudet på en enda person?!